Dagö – guide till ön Hiiumaa i Estland

Dagö är den näst största ön i Estland och är fullt av roliga aktiviteter och intressanta sevärdheter. Under sommaren är ön populär bland turister och även fastlandsbor som letar efter en avkopplande semseterort. 

I den här artikeln kommer vi att ge dig en översikt över ön, ta en titt på dess historia och även ge några tips om vad du kan göra och se när du besöker Dagö. Om du planerar att besöka ön kan du vara säker på att du hittar massor av praktisk information och idéer om hur du kan spendera din tid där.

Dagö snabbfakta

• Estniska: Hiiumaa
• Estlandssvenskt uttal: Dagö
• Befolkning: 9558 personer
• Yta: 989 km2
• Avstånd från fastlandet: 22 km
• Kustlinje: över 400 km
• Största ort: Kärdla
• Mest populära attraktionen: fyrar
• Nämndes första gången i historien: 1228

Vad är Dagö?

Dagö är den näst största ön i Estland och är en del av den västra estniska skärgården i Östersjön. Ön har en yta på 989 km² och ligger 22 km från det estniska fastlandet. Det korta avståndet från fastlandet gör Dagö till ett populärt resmål för sommarsemester och weekendresor.

Dagö har många sandstränder, massor av vandringsleder och sevärdheter. Dagös signatur är fyrarna med Kõpu-fyren som är den äldsta fyren i Estland. Ön är tillräckligt liten för att du ska kunna uppleva olika aspekter av den men också ha en anledning att besöka ön flertal gånger.

Eftersom Dagö ligger i Östersjön har ön upplevt många erövrare genom sin historia som alla har satt sina spår. Till exempel kan svenskt inflytande fortfarande spåras i många ortnamn.

Vad du ska se och göra i Dagö 

Besök alla fyrar

Fyrarna på Dagö är utan tvekan de mest kända symbolerna för hela ön. Det finns fyrar i varje ände av ön, de mest populära av dem är Kõpu, Ristna och Tahkuna.

Besök Dagö militärmuseum

På grund av sitt läge i Östersjön har Dagö upplevt många drastiska vändningar genom historien. Det lokala militärmuseets utställning presenterar Dagös kustförsvarsanläggningar, vapen och ammunition. Kronjuvelen på vår utställning är BB-316 kanonpipa. Museet är öppet från mitten av maj till mitten av september.

Beundra slottet Suuremõisa

Suuremõisa herrgårdskomplex är en av de mest spektakulära barockherrgårdsensemblerna i Estland. Den byggdes från 1755 till 1760 på begäran av Ebba-Margaretha von Stenbock (född: De la Gardie). Slottet har ett museumsrum som presenterar herrgårdens historia, ett kafé och en souvenirbutik på sommaren. Förutom den vackra interiören och den fascinerande historien kan du utforska trädgården och parken.

Besök Söera gårdsmuseum

Har du någonsin undrat hur livet i Dagö på 1800-talet såg ut? Soera gårdsmuseum har restaurerats för att se ut som ett typiskt Hiiu-hushåll från tiden. Anläggningen omfattar en gammal bondgård, en rökbastu, ett sommarkök, en lada, en källare, en stallbod och ett mathus (tidigare lada). Den gamla förrådsbrunnen har också bevarats. Alla dessa byggnader visar verktyg och hushållsartiklar som användes tidigare.

Besök minnesmärket över offren för “Estonia”-katastrofen

Förlisningen av färjan “Estonia” var den största olyckan i Östersjön efter krigen. På udden Tahkuna, den närmaste platsen i Estland till olycksplatsen, restes ett minnesmärke på initiativ av historikern och skolläraren Ants Rebas med pengarna som samlats in från donationer.

Gå till toppen av Eiffeltornet

“Replikan” av Eiffeltornet byggdes av den lokala bybon Jaan Alliksoo på hans bakgård. Tornet stod färdigt 2007 och är 31,4 meter högt, eller 1/10 av Eiffeltornets höjd i Frankrike.

Besök lokala kyrkor

På denna relativt lilla ö kan du hitta ett 10-tal olika kyrkor. Några av de mest besökta är Kärdla, Reigi, Kuriste, Emmaste och Pühalepa. Den senare är den äldsta stenbyggnaden på Dagö.

Besök Kaibaldi sandfält

Något du inte kan förvänta dig av en liten ö annars täckt av skog – men där är den, den största sandlådan i Estland. I naturreservatet Pihla-Kaibaldi, mitt i en vacker tallskog, finns ett halvmåneformat öppet sandfält. Den nästan 12 hektar stora sandlådan skapades till följd av skogsbränder under andra världskriget och senare som övningsplats för stridsvagnar.

Vandra

Dagö har över 300 kilometer utmärkt markerade vandringsleder. Du kan lätt hitta orörda stränder, rika bär- och svampskogar och välorganiserade campingplatser.

Hur du tar dig till Dagö

Det vanligaste sättet att ta sig till ön Dagö är att köpa en färjebiljett och gå ombord på fartyget i Rohuküla hamn nära Haapsalu på fastlandet. Om du börjar din resa från Tallinn kan du köpa en bussbiljett som inkluderar färjeresan.

Om du har bråttom kan du ta dig dit från Tallinn på bara en 30-minuters flygresa. Flygningarna går dagligen, flera gånger om dagen.

Dagö hamnar välkomnar också besökare med små fartyg.

Dessutom finns det på vintern, om vädret tillåter, Europas längsta isväg från Haapsalu till Dagö, som du kan köra längs medan du beundrar isfälten från bilfönstret.

Roliga fakta om Dagö

• Kõpu fyr är den tredje äldsta fungerande fyren i världen.Fyrar är Dagös signum. Kõpu fyr är den mest kända av dem. Det är den tredje äldsta fungerande fyren i världen och den äldsta i Estland.

• Du kan hitta ett egentillverkat Eiffeltorn i Dagö.En lokal bybor har byggt en egentillverkad miniatyrkopia av Eiffeltornet. Det är 1/10 av höjden av Eiffeltornet i Paris.

• Europas längsta isväg är mellan Estlands fastland och Dagö. Längden på isvägen från Sarve by i Dagö till Rohuküla på fastlandet är cirka 25 km.

Kommuner på Dagö

Dagö församling är en landsbygdskommun i Estland som täcker ön Dagö. Dagö församling bildades genom att Emmaste församling, Hiiu församling, Käina församling och Pühalepa församling slogs samman efter kommunalvalet 2017. Kärdla är kommunens administrativa centrum. 

Fyrar på Dagö

Kõpu fyr

Kõpu är den tredje äldsta fungerande fyren i världen och den äldsta i Estland. Det har blivit Dagös signum. Höjden är 102 meter och du kan se nästan 50 kilometer (26 nautiska mil) i god sikt.

Ristna fyr

Ristna är den västligaste punkten på Kõpuhalvön och hela Dagö. Ljuset från Ristna fyr stiger 37 meter över havet och är synligt i 17 nautiska mil (31,5 kilometer). Höjden på själva tornet är 29,5 meter.

Under första världskriget bombades Ristna fyr av tyska sjöslagsskepp som attackerade 1915. Fem år senare, 1920, förändrades tornets utseende avsevärt under restaureringsarbetena.

Tahkuna fyr

Tahkuna udde är den nordligaste punkten av Dagö på Tahkunahalvön. En fyr i gjutjärn som installerades där 1875 signalerar närheten av landet till alla fartyg som passerar vid havet.

Fyren som ligger på Tahkuna-stranden är den högsta i Dagö på 42,6 meter. Dess absoluta höjd är dock fortfarande lägre än Kõpu, nämligen den senare är 102 meter över havet. Det fasta ljuset är synligt 18 nautiska mil eller 33 kilometer ut till havs.

Under andra världskriget, i oktober 1941, kapitulerade Röda arméns soldater som utkämpade de sista försvarsstriderna i Tahkuna till tyskarna vid fyrens fot.

Badstränder på Dagö

Du kan enkelt hitta ett ställe att bada och sola på i Dagö eftersom det finns många små stränder som ligger i skrymslen av kustlinjen. Om du letar efter offentliga stränder på Dagö har vi listat de bästa stränderna på ön: 

Prähnu strand

Den bästa sandstranden på Dagö ligger i Prähnu. Tack vare de dominerande västvindarna är vattnet där för det mesta varmt och blir långsamt och jämnt djupt, utan oväntade stenar. Mardihansu bukt erbjuder tillräckligt med skugga men är också lämplig för surfare i vissa väder.

Luidja strand

Luidja är en idealisk plats för en strandsemester med sin 2,5 km långa sandkust. Det finns även beachvolleyplaner om du är ute efter mer aktivitet på stranden. Olika evenemang äger rum på stranden på sommaren, som Luidja triathlon och Luidja beachvolleyturnering.

Ristna strand

Ristna strand är en av Estlands vackraste stränder på Dagö och ligger på spetsen av halvön Kõpu. På grund av havsbottnens lättnad rullar surfvågor in på stranden med västliga vindar, varför Ristna strand är uppskattad bland sjösportsentusiaster. Ristnas strandsand är grov och vattnet blir djupt bara några meter från vattenbrynet.

Tõrvanina strand

Om du vill bo nära den största staden är Tõrvanina den närmaste sandstranden till Kärdla. Det finns också en campingplats längs stranden under tallarna. Tõrvanina är känt för sin vita virvlande sand och även havsbotten är sandigt.

Dagö historia

Förhistoria

• Dagö började dyka upp ur Östersjön för cirka 10 000 år sedan. Kõpu-halvön var den första som dök upp ur havet, Tornimägi som ligger där är den högsta punkten i den västra estniska skärgården.
• Bebyggelsen på ön användes till en början inte året runt, eftersom den mycket lilla ön på den tiden inte erbjöd tillräckligt att leva på. Ön var bebodd främst på vårvintern då det är den bästa tiden att jaga utter och säl.
• Övergången till jordbruk skedde i Dagö i slutet av den yngre stenåldern omkring 3000 f.Kr. I slutet av stenåldern hade bebyggelsen spridit sig över hela Dagö.
• I början av medeltiden var ön mycket glest befolkad.
• Pühalepa herrgård etablerades som centrum för den livländska orden, som senare fick namnet Suuremõisa.
• Johannes V, den siste biskopen i Saare-Lääne, sålde sina ägodelar till den danske kungen Frederik II 1559. Det betyder att de södra och västra delarna av Dagö kom under den danska regeringen.
• År 1561 undertecknade Gotthard Kettler, Livlandsordens siste mästare, ett överlämnandeavtal med Polen och likviderade ordensstaten. Områdena i det tidigare Maasilinna länet, inklusive Östra-Dagö, var fram till 1562 utan egentlig ägare.
• Redan 1562 finns uppgifter om att ön har förvärvats av Danmark. År 1563 erövrade Sverige ön från Danmark, och nästa gång ön bytte ägare var under Nordkriget. Dagö blev en del av svenska staten under Haapsalu slottslän.

Tidig modern tid

• 1624, för enastående tjänster till svenska staten, fick Jakob de la Gardie tre fjärdedelar av ön i besittning. Samma år byggdes Kõrgessaare säteri tillsammans med hamnen i Kõrgessaare, genom vilken en regelbunden fartygsförbindelse med Stockholm började.
• 1627 avskildes Reigi socken i nordvästra Dagö från Pühalepa socken. Med utgångspunkt i De la Gardies ägodelar skapades 1628 Haapsalu län, som även omfattade Dagö. Samma år etablerades i byn Hüti  den första glasfabriken i Estland under ledning av Jacob de la Gardie.
• Dagö var en enskild egendom under nästan hela 1600-talet. 1684–1691 skedde en minskning av herrgårdar på ön, varvid ön förstatligades. Som ett resultat av Nordiska kriget blev Dagö en del av den ryska tsarstaten 1710.
• 1917: Rysk och tysk ockupation. Tsararmén lämnade Dagö i början av första världskriget. Från oktober 1917 till november 1918 var ön under tysk ockupation.
• 1918: Estniska republiken.Dagö var en del av Läänemaa i den självständiga republiken  Estland.
• 1940: Kommunistisk statskupp. Efter den kommunistiska kuppen 1940 ersattes den tidigare självstyrande statsapparaten av folk som var lojala mot den nya regeringen, stora gårdar likviderades, den fria marknadsekonomin förbjöds och medel för storskalig produktion förstatligades. Dagös kustlinje stängdes av och tillträde till havet förbjöds.
• 1941: Tysk ockupation. De tyska styrkornas operation för att erövra ön inleddes den 12 oktober 1941 med en sjölandning från Ösel över Soelasundet. Ön föll helt i tyskarnas händer den 21 oktober.
• 1944 flykt till Sverige. Sommaren och senhösten 1944 flydde hundratals öbor till Sverige på fiskebåtar i rädsla för massdeportationer.
• 1944: Andra ryska ockupationen. Den 2 oktober anföll den ryska röda armén Dagö. Natten till den 3 oktober evakuerade tyskarna alla enheter och all utrustning till Ösel. Den 3 oktober hade ön intagits. Efter tillfångatagandet förklarades hela ön som en gränszon för Sovjetunionen med begränsad rörelsefrihet, och byggandet av strandbefästningar startade innan kriget fortsatte.
• 1991: Den nyligen självständiga republiken Estland. Efter de ryska militärförbandens och gränsbevakningens avgång öppnades inte ön till en början. Fram till slutet av 1993 krävdes ett gästkort utfärdat på ön för att komma in på ön.

De svenska byborna på Dagö

Genom historien har Sverige och Dagö haft många beröringspunkter. Första svenska bybor bosatte sig troligen i Dagö redan på 1300-talet.

Frågor och svar om Dagö

Vad heter Dagö på estniska?

På det estniska språket är “Hiid” en människoformad mytologisk varelse, men betydligt större än en människa. På engelska skulle det kallas en jätte. “Maa” är land. Direkt översatt är Dagö jättens land.

När var Dagö svenskt?

1563 erövrade svenskarna Dagö.

Hette det Dagö förut?

Ön har fått sitt namn på flera sätt – Dagaihi, Dageida, Dachden, Dagden, Daghöe. Den skandinaviska formen av namnet – Dagö – användes dock oftast före det estniska namnet.

Vad heter språket på Dagö?

Man talar estniska på Dagö.

Vilka bor på Dagö?

Cirka 9000 ester bor i Dagö.

Vilket land tillhör Dagö?

Estland.

Vad ska man göra i Dagö under vintern?

På vintern avtar livet på ön. Om du vill besöka Dagö under vintern kan du bo på lokala pensionat som vanligtvis erbjuder även en traditionell bastu, vandra, besöka museer och andra sevärdheter. Under hårda vintrar går det en isväg mellan fastlandet och Dagö, så du kan uppleva ett unikt sätt att ta sig till ön.

Vad ska man göra på Dagö under sommaren?

Under sommaren är Dagö ett bra alternativ för stranden eller aktiv semester. Du kan bada, vandra eller besöka flera sevärdheter.